Vindkraft och djurliv

Vindkraft är en ren och hållbar energikälla som inte släpper ut koldioxid. Vissa klagar dock på att vindkraftverken är fula och att de förstör landskapsbilden. Andra säger att vindkraften stör naturens djurliv. Kritikerna hävdar att fåglar och fladdermöss krockar med snurrorna och dör. Dessutom har det visat sig att renar och andra större landlevande djur verkar vara rädda för vindkraftverken och undviker att röra sig i närheten av dem. Att vindkraftverken har en viss påverkan på naturens djurliv är sant men de flesta forskningsrapporter tyder på att påverkan på djurlivet är begränsad. Dessutom glömmer man ofta att också många andra energiformer påverkar djur och natur negativt.

Djurliv påverkas av vindkraftverken

Ett vanligt argument mot vindkraftutbyggandet är att vindkraftverken skadar fågelbestånden. Självaste Donald Trump, som äger golfbanor i närheten av vindkraftverk, är kritisk till vindkraft på grund av att den dödar fåglar. I Sverige har Naturvårdsverket gjort flera studier om hur svenskt djurliv påverkas av vindkraften. I studierna har det inte visat sig att vindkraften påverkar fågelbestånden på nationell nivå. Fåglarna undviker vindkraftverken och även om de flyger i närheten av dem är de duktiga på att väja. Lokalt finns det dock en risk att stora rovfåglar och vadarfåglar skadas om vindkraftverk byggs i deras habitat. Därför är det viktigt att vara extra försiktig om man bygger vindkraftverk i sådana områden.

Fladdermöss är en annan grupp i naturens djurliv som påverkas av vindkraftverken. Eftersom fladdermöss är sämre än fåglar på att väja är de mer benägna att kollidera med vindkraftverken. Fladdermöss dras till insekter och om vindkraftverken byggs där insekter samlas finns det risk att fladdermöss kommer till skada. Fladdermössen är mest aktiva under lugna, varma sommarnätter. Det har visat sig att om man väljer att stänga av vindkraftverken under sådana nätter kan man minska fladdermusolyckorna med upp till 90 procent. Eftersom det är svag vind är förlusten i elproduktionen liten. Ju blåsigare det är, desto färre fladdermöss är ute och jagar.

Vilda däggdjur är rädda för vindkraftverken

Förutom fåglar och fladdermöss har det även gjorts studier om hur landlevande djurliv påverkas av vindkraften. Trots att kunskapsunderlaget fortfarande är tunt konstaterar forskarna att det inte kan uteslutas att vissa vilda däggdjur påverkas av vindkraftsutbyggnaden. De däggdjur som påverkas mest är klövvilt och stora rovdjur. På våren tycker till exempel älgar och hjortar om att vistas i höglänta och bergiga områden. Dessvärre är det just i den typen av områden som vindkraftverk ofta byggs. Det finns en risk att vindkraftverken skrämmer bort klövdjuren från sina naturliga habitat. För att försäkra sig om att inte störa djurlivet anser forskarna att sådana områden måste exploateras försiktigt.

Vindkraft påverkar djurliv

Renarna har en speciell ställning i svenskt djurliv eftersom de är domesticerade men tillbringar stora delar av sin livstid ute i vildmarken. Det har redan länge varit känt att renar gärna undviker att röra sig i närheten av kraftledningar. Det har visat sig att renar beter sig på liknande sätt i närheten av vindkraftverk. När Sveriges lantbruksuniversitet undersökte hur djurliv påverkas av vindkraft konstaterade de att renarna skyr vindkraftverken och undviker att vistas i närheten av dem. Och inte nog med det – renarna söker sig till områden där de är helt skymda från vindkraftverken. Enligt forskarna är renarna rädda för vindkraftverken och de vill varken se snurrorna eller höra ljudet från dem. Det här beteendet är förstås oroande för alla renägare. Om renarna undviker att beta på vissa betesmarker kan det få stora konsekvenser för renskötseln.

Trafiken dödar flest djur

Det är sant att vindkraften påverkar naturens djurliv. Denna påverkan bör dock ställas i relation till andra fenomen. Det beräknas till exempel att ungefär 5 000 svenska fåglar dör varje år på grund av att de kolliderar med vindkraftverkens snurror. Det är självklart tragiskt, men med tanke på att trafiken i Sverige dödar sju miljoner fåglar varje år är det inte så mycket. Om man dessutom tänker på att ungefär 800 000 fåglar dör i kollisioner med fönsterrutor och kraftledningar varje år är 5 000 ett litet antal. Kunskaperna om hur djurliv påverkas av vindkraft ökar hela tiden och man blir bättre på att placera vindkraftverken på platser där de inte stör djuren. Det leder till att färre djur skadas.